Starten på resan
Jaha, då var det alltså min tur att försöka (!) ta tag i bloggandet. Jag som inte känner behovet av att berätta för folk, som jag inte talar med tillräckligt ofta för att informera dem muntligen, vad jag gör om dagarna. Jag som egentligen känner mig generad över tanken att kalla mig "bloggare". Vad nu det uttrycket innebär, är man en bloggare även om man inte känd, inte är ute efter att bli känd, eller, gud förbjude, kanske inte ens uppdaterar sin blogg dagligen?!
Hur som helst, nu får jag ändå erkänna att bloggen förmodligen kommer att bli ett ganska smidigt sätt att hålla mina nära och kära hemma i Sverige underrättade om vad som händer i mitt liv då jag den 22:a november i år flyttar till Australien. Och eftersom jag ändå ska blogga om mitt Aussieliv så kan jag lika gärna ta det från första början, starta vid första steget av min resa. Så, då kör vi!
Nu har jag alltså, tillsammans med min kära barndomsvän Anna, bokat en resa ner till Australien. Vi har bokat via företaget Work & Travel Company, som bl.a. kommer att hjälpa oss med att söka working holiday-visum, ge oss massa nyttig information innan avresan, öppna australiensiskt bankkonto mm.
Vissa tycker att det är bortkastade pengar att åka via ett företag, eftersom det kostar lite mer pengar än om man skulle ordna allt på egen hand, men jag tror att det kommer vara värt det eftersom det känns som att det skulle bli mycket extraarbete och mycket att tänka på om man skulle ordna allt själv. Det känns som att vi aldrig skulle komma iväg då. Och så känns det som en trygghet att alltid ha någon att vända sig till om man undrar över något eller behöver hjälp.
Detssutom känns det väldigt roligt att vi kommer att åka i en gruppavgång med massa andra svenskar! Stort plus, jag hoppas att vi kommer att knyta lite nya kontakter redan där :)
Vi har valt ett "resepaket" som heter Kiwi Explorer, vilket innebär att vi även har tur och retur-biljetter till Nya Zeeland inkluderade i programavgiften. Och på hemvägen har vi planerat att stanna ett par veckor i Hongkong och arbeta som volontärer i ett pandaprojekt.
Allt det här känns väldigt nytt och en smula skrämmande. Men mest av allt känns det overkligt, jag tror fortfarande inte att jag har fattat att jag om bara två månader bor på andra sidan jorden. Men någonstans måste min kropp ändå ha registrerat det, eftersom jag igår kväll fick en första släng av resfeber. Jag kommer att lämna ett land, folk och fä som jag älskar.
Men resan är ju trots allt tidsbegränsad, och eftersom detta är något jag velat göra i flera år så känner jag att jag inte kan skjuta upp det längre eller strunta i det helt. Det kommer alltid finnas något som håller mig tillbaka, just nu tar det mest emot att missa min systerdotters utveckling och hennes första jul, samt att lämna min älskade lilla hund att uppleva sin första snöupplevelse utan sin matte. Jag kommer sakna alla våra djur, min familj och mina vänner jättemycket, men samtidigt kommer det antagligen inte att bli något bättre tillfälle att resa iväg.
Så, beslutet är fattat, resan är bokad och handpenningen är betald. Imorgon åker vi till Hudik för att fixa nya pass och kolla på resväskor. Försäkring, vaccination mm. ska kollas upp, men vi tar en sak i taget.
Nu ska jag börja med att beställa en mini-PC som jag kan ha med mig på resan!
Jag tror och hoppas att det här kommer bli ett sjuhelsikes roligt äventyr som jag kan tänka på och berätta om för mina barnbarnsbarn när jag är 95!
Hur som helst, nu får jag ändå erkänna att bloggen förmodligen kommer att bli ett ganska smidigt sätt att hålla mina nära och kära hemma i Sverige underrättade om vad som händer i mitt liv då jag den 22:a november i år flyttar till Australien. Och eftersom jag ändå ska blogga om mitt Aussieliv så kan jag lika gärna ta det från första början, starta vid första steget av min resa. Så, då kör vi!
Nu har jag alltså, tillsammans med min kära barndomsvän Anna, bokat en resa ner till Australien. Vi har bokat via företaget Work & Travel Company, som bl.a. kommer att hjälpa oss med att söka working holiday-visum, ge oss massa nyttig information innan avresan, öppna australiensiskt bankkonto mm.
Vissa tycker att det är bortkastade pengar att åka via ett företag, eftersom det kostar lite mer pengar än om man skulle ordna allt på egen hand, men jag tror att det kommer vara värt det eftersom det känns som att det skulle bli mycket extraarbete och mycket att tänka på om man skulle ordna allt själv. Det känns som att vi aldrig skulle komma iväg då. Och så känns det som en trygghet att alltid ha någon att vända sig till om man undrar över något eller behöver hjälp.
Detssutom känns det väldigt roligt att vi kommer att åka i en gruppavgång med massa andra svenskar! Stort plus, jag hoppas att vi kommer att knyta lite nya kontakter redan där :)
Vi har valt ett "resepaket" som heter Kiwi Explorer, vilket innebär att vi även har tur och retur-biljetter till Nya Zeeland inkluderade i programavgiften. Och på hemvägen har vi planerat att stanna ett par veckor i Hongkong och arbeta som volontärer i ett pandaprojekt.
Allt det här känns väldigt nytt och en smula skrämmande. Men mest av allt känns det overkligt, jag tror fortfarande inte att jag har fattat att jag om bara två månader bor på andra sidan jorden. Men någonstans måste min kropp ändå ha registrerat det, eftersom jag igår kväll fick en första släng av resfeber. Jag kommer att lämna ett land, folk och fä som jag älskar.
Men resan är ju trots allt tidsbegränsad, och eftersom detta är något jag velat göra i flera år så känner jag att jag inte kan skjuta upp det längre eller strunta i det helt. Det kommer alltid finnas något som håller mig tillbaka, just nu tar det mest emot att missa min systerdotters utveckling och hennes första jul, samt att lämna min älskade lilla hund att uppleva sin första snöupplevelse utan sin matte. Jag kommer sakna alla våra djur, min familj och mina vänner jättemycket, men samtidigt kommer det antagligen inte att bli något bättre tillfälle att resa iväg.
Så, beslutet är fattat, resan är bokad och handpenningen är betald. Imorgon åker vi till Hudik för att fixa nya pass och kolla på resväskor. Försäkring, vaccination mm. ska kollas upp, men vi tar en sak i taget.
Nu ska jag börja med att beställa en mini-PC som jag kan ha med mig på resan!
Jag tror och hoppas att det här kommer bli ett sjuhelsikes roligt äventyr som jag kan tänka på och berätta om för mina barnbarnsbarn när jag är 95!
Kommentarer
Trackback
